söndag 27 september 2009

Jaktprov "totalt hjärnsläpp"

...eller är det må hända unghundsjävulen som borrat sig in i Sixten hjärna?

Jaja här kommer storyn:

Vakna toktidigt av att Therese väcker mig halv sex på morgonen o säger att hon står nedanför? va fan halv sju skulle det ju vara :) Det tar väl knappast 2,5h att åka till Björkfors/Rimforsa.
Fick bju på kaffe iaf. Maria låg kvar i sängen o softa kunde tyvärr inte följa med utan skulle jobba.
Väl framma var vi med på samling/genomgång för att sedan förflytta oss ner till provrutan. Tittade sen på de 3 första ekipagens blandade insatser innan jag gick till bilen för att hämta Sixten. Rörde oss ner mot rutan under fotgående och lydnadsövningar. Kändes som han var stabil. Inga pip :)

Till slut blev vi iaf framvinkade och handskak med dommare etc avverkades. Första momentet en enkelmarkering ca 30m ut med skott. Sixten satt tyst vid min sida när skottet gick av. Markerade nedslaget och jag gav frikommando. Full fart fram men inget direkt upptag (va faaan) har ju suttit förr. Efter lite lockande med visselpipan kom han iaf mot mig men droppade kråkan halvvägs in. Tog tillbaka honom och skickade igen. Fram o nosa men sket fullständigt i den tog sen en lov bort till en röd kundkorg där det legat fåglar o nosa. Vidare bort till en stackars Tik labbe som satt passiv o jävlades innan jag fick stopp på han. (va hände?????)
Dommaren ville iaf köra vidare på söket men Sixten var helt ur fokus. Provade att skicka men han verkade inte veta vad han gjorde där. Sen gjorde han nåt han aldrig gjort förut. Pinka ute på söket. Jävla hund!!! husse frustrerad och arg. Med sig in har han iaf en kråka som han sprang på. Både jag o dommaren beslutar att det avbryta provet där.

Vi avslutar men en vattenmarkering så han får nåt possitivt med sig hem. Den gick riktigt bra iaf.

Så vad gick fel?
Jag tror han börjar komma in i den psykiska könsmognaden. Det har varit ett jävla pinkade när man är ute o går samt luktande överallt. Lyssnar inte utan ger husse o matte fingret ibland.
Han har ju gjort jättefina sök och markering med vilt förut. Nu blir det ju visserligen helt annorlunda med ny plats nya hundar/dofter och en nervös husse på det.

Nä det blir att träna på mera framför allt med vildt. Vi har skämt bort honom med dummies tror jag.

Det som iaf var possitivt med dagen var att han var tyst samt ganska lugn. Vi stog faktiskt kvar och gjorde passiviteten när nästa hund körde. Jag hörde inget pip när skotten gick av och hunden for iväg. Där satte vi punkt för vårat första jaktprov och gick lite snopet tillbaka till bilen.

Men var så säkra vi kommer igen men med en erfarenhet rikare.
/andreas

1 kommentar:

  1. Men tänk på att det är fotgåendet och passiviteten som de flesta failar på, och det var ju det han klarade fint! Men visst känner jag igen hur arg man kan bli när det inte funkar som det ska... Aaaarrrgh! Man vill bara läxa upp byrackan! :-D Vi ses ikväll!

    SvaraRadera